Konstigt

Så känner jag mig lite udda när det gäller Thailand...

Jag går inte här och jublar för att jag ska dit, har inte gjort det nångång egentligen, ändå är jag naturligtvis glad för att jag får möjligheten att göra det!
Jag känner mig otacksam helt enkelt!
Jag borde sprudla av glädje och verkligen se fram emot det men det känns som att alla i min omgivning är mer glada än vad jag är...

Jag hade ju aldrig kunnat göra en sån här resa om det inte hade varit för mina föräldrar! Och kanske är det just därför jag är lite låg... Har nog svårt för att ta till mig det och fatta att det faktiskt är sant, kanske blir det lättare att förstå det när jag väl är där... På nåt vis är det nog inte riktigt sant ännu!

När mamma sa till mig att jag skulle med så sa jag nånting i stil med, jaha vad trevligt... Hur puckad är jag! Jag borde ju rusat omkring och studsat av glädje!
Men jag trodde nog inte riktigt på det och kan inte riktigt göra det än... varför skulle nån göra nåt sånt för mig!!

Jag är alldeles för van vid motgångar och att inget går som jag tänkt så varför skulle detta hända mig? Det är ju ungefär som att jag skulle vinna på lotto, högst osannolikt alltså!

Men men, som sagt, känslan kanske infinner sig när jag väl kommer iväg!

Laddade för övrigt min telefon häromdagen med 300 kr så att jag har lite att messa för i Thailand, då fick jag ett sms från telia att nu hade jag 3000 sms att skicka gratis inom 30 dagar!
Vad bra!! men det gäller ju bara inom Sverige... När jag kommer hem så har de 30 dagarna gått!
Snöpligt!!
Men jag tänkte att jag skulle bombardera alla mina vänner med sms nu innan jag lämnar Sverige på onsdag, får försöka få iväg så många som möjligt!

Man ska ta vara på allt som är gratis, det är min fasta övertygelse!